Läsfrämjarkalendern lucka 1: Drottningen börjar läsa

Jag läste nyss Alan Bennets Drottningen vänder blad, Ordfront förlag 2015 som handlar om hur drottningen blir läsare.

Så här gick det till enligt romanen:

  • Drottningen upptäcker av en händelse, har med hennes hundar att göra, en bokbuss som har parkerat intill drottningens slott.
  • Drottningen ”tittar in” och bekantar sig med miljön och böckerna
  • Drottningen får lyssna till en person som berättar om sitt eget läsande
  • Drottningen får berätta om sina intressen
  • Drottningen får känna lite på böckerna utan att genast uppmanas att läsa dem
  • Drottningen lånar en bok
  • Drottningen får senare hjälp att leta efter något som passar drottningen att läsa
  • Drottningen får visad förståelse för att hon inte behöver usla läsupplevelser (”ännu en usel läsupplevelse, säg George Eliot eller sen en Henry James, så skulle hon kanske – som den oerfarne läsaren hon var – ha blivit avskräckt från läsning för all framtid, och då skulle det inte ha funnits någon historia att berätta. Böcker, skulle hon ha tänkt, är detsamma som arbete” (s15)).
  • Drottningen skrattar högt då hon läser
  • Drottningen läser mer och hennes vardagsvanor förändras
  • Drottningen upptäcker att man kan läsa var som helst och inte på en bestämd plats
  • Drottningen upptäcker under sin läsning att det finns mer att läsa. Hon börjar skriva läslistor över böcker som hon vill läsa
  • Drottningen upptäcker att en bok leder till andra böcker
  • Drottningen börjar fråga andra om deras läsning och deras val böcker
  • Drottningen upptäcker att hon kan vara en läsande förebild för andra som inte ännu läser
  • Drottningen upptäcker att läsning inte är ett tidsfördriv utan att det handlar om andra liv och andra platser
  • Drottningen upptäcker att böcker inte anpassar sig utan att ”Alla läsare var jämbördiga”
  • Drottningen får uppmaningen att sprida information om att hon läser. Hon motsäger sig detta. Hennes läsning skulle inte utnyttjas i högre syfte utan att hon läser för sitt eget nöjes skull och inte för ”samhällelig plikt”
  • Drottningen börjar läsa med pennan i hand, och uttrycker därmed sina egna tankar om det hon läser
  • Drottningen använder liknelser ur litteraturen; i samtal och diskussioner
  • Drottningen blir nyfiken på dem som skriver böckerna men upptäcker efter några möten att den bästa platsen att möta författare är i deras romaner
  • Drottningen börjar högläsa vid offentliga framföranden
  • Drottningen prövar att göra på samma sätt som det är beskrivet i böckerna och är inte överens med författaren då det gäller hur man dricker te och äter kakor
  • Drottningen upptäcker böckernas röst och inser att hon själv ingen har eftersom hon inte själv skriver
  • Drottningen börjar skriva om det hon själv vill
  • Drottningen får nya idéer både om sitt skrivande och hennes fortsatta livsinriktning är ett öppet slut

Byt ut ”drottningen” mot barnet, tonåringen eller någon annan som står på tröskeln till berättelserna och aktiviteten att läsa.

 

De frivillige högläsaren i Washington berättar:

Washington november 2016.

På skolgården satt de överallt. Högläsarna! Den vuxne och barnet absorberade i något som boken berättade. Högläsarna kom från närliggande arbetsplatser och läste en timme i veckan för några elever, samma varje gång. En timmes lunch med högläsning.  Jag ville lyssna till varför och hur och bad några av dessa högläsare berätta om varför de frivilligt kom till skolan och vad det har betytt för dem personligen. Häromdagen kom detta mail:

Good Afternoon, Ms. Körling:

My name is … and you initiated a conversation with me as I was departing Ross Elementary School where I was doing a Reading Mentor session. You asked me and a fellow mentor “Why do we do this?” Here is my response:

Reading is knowledge and knowledge is power. To ignite the love of reading in a child is one of the greatest gifts you can give. Some of the mentees we are paired with through the Everybody Wins DC Program are already good readers. Therefore, our job is not to teach students how to read but to inspire them to do so. To help them realize that reading is a window into other worlds and places that they would never have the opportunity to visit. As you may notice, the Everybody Wins program is called Reading Mentor Program. So it is just not reading but establishing relationships and friendships with these young people. So it is rewarding on both sides of the spectrum.

The previous paragraph is an elaboration of my short answer I gave you when I was departing the school. But then you said “why do you do this?” You seem to be asking what is my motivation, my reason for getting involved in this program. Love. You love to see a child’s eyes light up when they properly sound out a word correctly. You love to watch the expression on their faces when you dramatically read a story to them in way that they are totally caught up in the story. This is my first year serving in this capacity and I am so glad I decided to do so.

Om Astrid Lindgren i en skola i Washington

Gör en lektion om Astrid Lindgren och lämnar en bok till klassen i Washington. En bok om hopp!
Gör en lektion om Astrid Lindgren och lämnar en bok till klassen i Washington. En bok om hopp!

Jag fick förmånen att undervisa elever i en skola i Washington. Jag valde att göra en introduktion om Astrid Lindgren och undervisning ur boken Ronja Rövardotter. Undervisningen handlade om skogen och om hur Astrid Lindgren själv tyckte om att klättra i träd. Eleverna ställde spännande frågor om vem Astrid Lindgren var och hur hon skrev böcker.

– Även om hon såg gammal ut, verkade hon inte vara det, så hur gammal kan man känna sig? frågade en av eleverna.

Jag tror att Astrid Lindgren hade tyckt om frågan. Jag tänkte på skog, träd och natur. Och tänkte på kopplingen till det genomtänkta och vackra House of Sweden, Washington, där en av utställningen handlade om just skog, träd och vad vi kan åstadkomma av trä.

Jag högläste också om den underbara våren och det viktiga vårskriket. När jag högläste blev det stilla i klassrummet, och ögonen vandrade så där som ögon gör när man försätts i intensivt lyssnande. Det var som om vi kunde höra bäckarna kvirrla och känna glädjen över våren, ljuset och det framtida. Därefter lämnade jag boken till elevernas lärare för fortsätt högläsning eller för elevernas självständiga läsval.

Jag berättade för läraren om alla svenska barn- och ungdomsböcker som finns översatta till andra språk, bland annat engelska, och som finns att upptäcka i bokhyllorna i Rum för barn i House of Sweden. Där finns de svenska författarna representerade med viktiga böcker. Jag kände mig så ofantligt stolt över de böcker som ges ut, men också den miljö som skapats som så tydligt tar barns perspektiv.

Av Anne-Marie Körling

 

 

Läsinspirera en kompis!

 

Körling fotograferar 2016

I Library of Congress, Washington, visade bibliotekarien oss en stor burk med tips från unga läsare till andra unga läsare. Burken innehöll lappar med gula, gröna och röda meddelanden. Det var bara att välja lapp utifrån ålder och få ett boktips från en annan läsare i samma ålder. Burken var mycket omtyckt. Och man kan dra hur många lappar man vill. På lappen står det något om boken, varför den var så bra och så en avsändare.

Idén med att barn förmedlar till barn är tilltalande. Läsning är social och vi läser gärna det andra läser. Detta är ett (bland många andra sätt) att sprida information om böcker och få tips på vad att läsa. Den här idén går att göra i klassrummet och med andra rubriker än ålder. Exempelvis kunde vi skapa en burk med olika genrer och ge dem färg. Vi kan också låta våra burkar gå från klassrum till klassrum och därmed skapa osynliga läsvänner i andra klasser. Böcker länkar oss samman att prata om det vi läst och när vi vet att någon läst samma bok som vi har vi något att prata om. I biblioteken står burken tillgänglig för att upptäcka att det finns så många läsare och så många böcker att läsa.

Låt mötet med böckerna betyda att upptäcka böckerna och på en och samma gång få en osynlig läsvän. Också jag skulle dra en lapp och söka reda på den bok som rekommenderas. Vi läser!

Av Anne-Marie Körling

”inte skrämma barn till ångest…”

 

Man ska inte skrämma barn till ångest, men de behöver lika väl som vuxna uppröras av konst. Man måste riva upp en själv som eljest sover, alla behöver ibland gråta och förskräckas. Det gör ingenting i böcker. Ett barn kan hastigt vända sidan i en bok när det inte tycker om innehållet.

Astrid Lindgren

Ur Astrid Lindgren av Agnes_Margrethe Bjorvand & Lisa Aisato – Modernista Förlag

Läslov och uppföljning

img_0643

När läslovet är över börjar läslovsläsarna i skolan igen. Kanske frågar vi om det läslovet har inneburit av läsning.  Och jag tänker att vi kan fråga om det man har läst och kanske mindre om vem som läst mest.

Frågor vi kan ställa är:

  • Berätta om något du läst?
  • Berätta hur du hittade till läsningen?
  • Berätta hur du läste?
  • Berätta om när du läste?
  • Berätta om något som hände i boken, tidningen eller det du lyssnade till?
  • Hur skulle du locka någon att läsa det du läste?
  • Berätta om allt annat som du läst, på någon burk, någon löpsedel, något spel?

Vi omges av texter. På frukostbordet finns flingpaket, mjölktetror med texter – fråga också om den läsningen. Var nyfiken och generös i mötet med det barn och unga har läst och vad de väljer att läsa. Det du vill att de ska få upptäcka kan du läsa högt ur. Nästa läslov kanske läslovsläsarna läser just den bok du högläser ur idag.

Minns att läslov följer på läslov. Att lära sig läsa och få upptäcka vad det är att läsa är en pågående aktivitet där vi alla kan bidra genom att läsa högt, berätta om vår egen läsning och ge eleverna tid att läsa i skolan och på fritiden. När lovet är slut fortsätter vi att läsa.

Av Anne-Marie Körling

Så kan böcker också göra

Jag skulle just putta in en bok i hyllan när jag la märke till en grön rygg lite längre bort. Den var varken särskilt hög eller tjock, ingen stor bok, men det gröna färgen drog ändå blicken till sig. Och de gula tecknen i titeln Den blinde biodlaren.

Jag tog tag, ville dra ut den. Men boken gjorde motstånd, plasten på bokbandet hade sugit sig fast i böckerna intill och gav ifrån sig en liten suck när jag slet loss dem från varandra.

Jag öppnade den, pärmarna var styva men bladen föll enkelt åt sidan, önskade mig välkommen in.

Ur Maja Lunde Binas historia. 2016

 

Jag läser, du läser, vi läser

Jag avslutar mina mail med:

  • Nyss läste jag Carina Fast Läslust i hemmet
  • Just nu läser jag Maja Lunde Binas historia
  • Jag ser fram emot att läsa Marit Törnqvist Fabians fest

Ibland avslutar de jag mailar med på samma sätt:

thumb_img_2040_1024

Då jag besökte ett bibliotek ställde jag unga läsare samma frågor:  

14 år:

Läste nyss: Spirit Animals – en jättebra fantasyserie

Just nu läser jag: Hemligheternas bok av Fredrik Agetoft

Vill läsa: Den förlorade kejsaren, fortsättningen av Fredrik Agetoft

 

8 år:

Nyss läste jag: Harry Potter del 5!

Nu läser jag: Harry Potter del 6. Jag läser flera böcker samtidigt.

Jag kommer att läsa: Harry Potter och dödsrelikerna och den som handlar om Harry Potters barn.

och bibliotekarien svarade:

Privat: Min bästa väninna av Elena Ferrante

I arbetet läser jag: Den nya Harry Potter

Högläser just nu: Ängel utan vingar av Maud Mangold