Det är så med böcker

”Böckerna kom fram i gott skick, Stevenson är så vacker att den får mina orange träbokhyllor att skämmas och jag vågar knappt ta i den mjuka pärmen och det tunga, gräddfärgade papperet. Jag som är van vid amerikanska böcker med kritvitt papper och hårda pappärmar visste inte att böcker kunde vara så angenäma att ta i.”

Så lyder det brev som Helene Hanff skriver till det engelska antikvariat som hon under tjugo år brevväxlat med. Och köpt böcker från.

Det är så med böcker. De vilar i handen. Känns. De har en plats. En bokhandel man besöker, ett antikvariat som blir som en nära vän. Man lär känna igen sig bland bokhyllorna. Man kanske nickar till bokhandlaren. Boken man köper säger något om vem man är eller vilket intresse man har.

Pappret känns olika beroende på vilken tjocklek det har. Det är så med böcker. De kommer med mjuka pärmar eller hårda. Nya utgåvor kommer med nya omslag. I tiden tycks de förändras utanpå. Men innehållet är detsamma innanför. Böcker är konstupplevelser. De uppstår igen med nya omslag. Nästan så vackra att man inte vill vända dem ifrån sig.

Och känslan av en bok. Dess tyngd. 1229 gram väger den bok jag nu läser. Dess faktiska djup 52 mm. Dess innehåll och djup inte möjligt att mäta alls. Det är ett oändligt djup i litteraturen. Jag når till det djup jag är förmögen att famna.

Av Anne-Marie Körling

 

 

Litteratur:

Hanff, Helene: Brev till en bokhandel, 1970

Liedman, Sven-Eric: Karl Marx, en biografi, 2015

Kommentera