En mening tröst

Körling fotograferar 2015

Eleven hade förlorat sin hund.

– Jag vet inte hur jag ska tänka, sa eleven.

– Behöver du några ord att tänka med? frågade jag. Eleven nickade. Jag frågade om det fanns några ord inom eleven. Eleven skakade på huvudet.

– Det är tomt. Inga ord.

Jag tänkte på alla berättelser om hundar och känslorna kring dem. På rasten gick jag till skolbiblioteket och hämtade ”Sagan om den lilla farbrorn”. Nästa lektion slog jag mig ned hos eleven och frågade om jag fick läsa högt ur boken och då eleven sa ja läste jag om den lilla farbrorns sorg:

”Då knep det till i lilla farbrorns bröst och världen blev suddig omkring honom.”

– Så känns det, sa eleven. Världen blir suddig när jag tänker på min hund.

Sorgen ger inga stora perspektiv. Den drar sig inåt. Gör magen till en valnöts storlek och det som pågår hos andra syns ske genom ett raster. Att få möta andras känslor kan gestalta det man själv känner men saknar ord för. Det kan vara tröst. Vi kan låna av litteraturen och genom litteraturen ges möjlighet att spegla och tänka om det vi känner. Då får sorgen en aning konturer. Allt i egen takt.

Körling ritar 2014

Av Anne-Marie Körling

 

Litteratur denna gång: 

Denna berättelse är också publicerad här.

Sagan om den lilla farbrorn är skriven av Barbro Lindgren och illustrerad av Eva Eriksson.

 

En reaktion till “En mening tröst”

  1. Åh, så fantastiskt fint.
    Älskar din fråga:
    – Vill du ha några ord att tänka med?

    Precis så vill jag försöka ge elever tröst.

    Genom att hitta kopplingar till litteraturen. Att känna igen sig och få hjälp med att hitta orden. Så fint.

    Tack Ann-Marie! Du hittar ständigt nya vägar. Fascinerande.

    Du ser varje barn. Varje människa. Möter alla våra olikheter med respekt och genom nya vägar.

    Tacksamma hälsningar från Anki Källman i Mullsjö

Kommentera