Läsfrämjarkalender lucka 5: Lånekort

Körling fotograferar 2013

Lånekortet. Denna biljett in i äventyren. En biljett för alla. Till vilka platser som helst. Lånekortet.

Jag hörde om en liten en som fått ett alldeles eget lånekort. Så värdefullt var detta kort att barnet lade det under kudden när det var dags att sova. Må alltid lånekortet laddas med detta värde. Med lånekortet följer äventyret att vara i biblioteket och upptäcka böckerna som tar med läsaren in i bildvärldar och textvärldar som saknar gränser.

I biblioteket träffade jag en lånare. I bokpåsen låg sju böcker av samma författare och i samma serie. Nioåringen en storläsare och lånekortet användes flera gånger i månaden:

– Jag lånar böcker varje vecka. Jag älskar deckarmysterier. Nu måste jag skynda hem för jag vill läsa.

Läsfrämjarkalender lucka 6: Läsa och skriva

– Jag läser för jag älskar att skriva, berättade 17-åringen jag träffade i biblioteket. Hon lämnade tillbaka boken hon läst och sa att den gav henne uppslag till något hon tänkte skriva.

Läsande och skrivande hör ihop. När man läser får man idéer och dessa idéer behöver kommuniceras. När vi skriver samtalar vi både med oss själva och med den som kanske får läsa. Att läsa och skriva är att tänka, kommunicera och lära.

Och om vi vill vidga våra perspektiv vad att skriva om kan vi läsa om det vi inte vanligtvis tycker om att läsa och detta för att få nya ord och få nya infallsvinklar att pröva vårt skrivande mot.

 

 

Läsfrämjarlucka nr 4: Orden att tänka med

Nioåringen står plötsligt framför mig där jag sitter i en skolas matsal. Hon tittar på mig med nyfikna ögon och frågar:

– Vem är du?

– Jag heter Anne-Marie. Vad heter du?

– Jag heter L. Vad tänker du om magi?

– Magi? Berätta, vad tänker du om magi?

– Jag funderar på vad magi är för något. Kan du något som är magiskt?

– Hmm … jag kan lära barn att läsa …

– Det är inte magi. Det är ditt arbete. Och du gör det inte ensam. Du behöver också att barn är med.

– Hmm, ja, så är det.

Vi är tysta en stund och tittar på varandra. Plötsligt säger nioåringen

– Jag tycker att ord är magi om man tänker efter. Orden är magiska. Att man kan berätta och att man kan tänka. Det är magi tycker jag.

Och jag tänker att ordförrådet är stort och möten magiska.

 

Läsfrämjarkalender lucka 3 – Bokens böcker

Jag har sträckläst Mårten Sandéns bok ”Min bror monstret”. Den gick inte att lägga ifrån sig. Välskriven, nagelbitarspännande och samtidigt som boken innehåller fasor jag inte kan möta annat än i skriven form finns det meningar som lyfter in det vackra, sköna och underbara. I mörkret och fasorna finns ett envist flackande ljus och hopp om andra lösningar. Beskrivningar av sorg och kärlek starka och allmänmänskliga:

  • Minnena är som en massa osorterade saker i en garderob. (s. 67)

  • Saker kan vara nycklar till dagar man glömt, och det där hände mig hela tiden medan jag lyfte fram det som varit gömt i skåpens mörker. En ask tändstickor med en röd filttomte klistrad på framsidan, den hade jag gjort till mamma en gång. Eller stärksprayen som mamma brukade använda när hon strök min brors och mina skjortor. Burken längst in i städskåpet var tom, men lukten fanns kvar när man tryckte på kapsylen. (sid 131 ff)

  • När jag korsade gatan såg hon mig, och det var som om någon hade tänt en lampa innanför hennes ansikte. Leendet, ögonen, allt strålade. (s. 60)

Berättelsen Min bror monstret leder tankarna till Möss och människor av John Steinbeck och hade jag haft en klass idag skulle jag högläsa Min bror monstret och skapa boksamtal och sedan sätta Steinbecks roman i händerna på eleverna för att sedan diskutera det gemensamma och det som skiljer sig åt i de båda böckerna.

Mårten Sandéns bok öppnar bokläsarluckor även till andra berättelser; Den grekiska mytologin med berättelser om dödsriket, Orpheus och Eurydike och alla de mytiska och mystiska floderna Styx, Acheron, Phlegeton, Cocytus och Lethe. Boken innehåller också kokböckernas beskrivningar och förklaringar hur vi kan laga mat som smakar som restaurangens samt var man kan gömma serietidningar för att läsa i smyg.

 

 

 

Läsfrämjarkalendern lucka 2 – Författarbesök öppnar böckerna

Som lärare har jag tagit emot författarbesök i mitt klassrum. Eleverna fick möta en riktig författare! Ja, de sa så. Spända och förväntansfulla väntade de på författaren. Och som en bok öppnade författaren sitt författarskap och gav inblickar i och berättelser om själva skrivprocessen. Vi lånade sedan författarens skrivprocess och försökte härma den. Vi skrev utkast, skapade personregister och lyssnade noga till hur människor pratar med varandra i verkliga livet och försökte skriva så.

Jag har haft förmånen att lyssna till författare som berättar om hur de gör när de besöker skolor, hur de förbereder sig och hur de ser fram emot att möta både lärare och elever. Jag lärde mig hur viktigt det är att som lärare att vara fokuserad och intresserad av det författaren berättar eftersom eleverna lånar uppmärksamhet av mig. Författarbesök handlar om att berika både lärare och elever och det fortsatta arbetet i klassrummet.

Och om man vill fira boken, boksamtalen, läsning och möten är författarbesöken en lucka att öppna som gör oss nyfikna på litteratur och berättelser.

Författarbesök kan vi skapa genom att leta upp program; radio, Tv eller andra medier där författaren berättar, söka författarporträtt på förlagssidor, leta efter presentationer och recensioner av böcker och när vi ges möjlighet – verkligen bjuda in författaren i klassrummet och tillsammans firar vi läsningen.

Läsfrämjarlucka nr 2 – Författarbesök

 

Läsfrämjarkalendern lucka 1: Drottningen börjar läsa

Jag läste nyss Alan Bennets Drottningen vänder blad, Ordfront förlag 2015 som handlar om hur drottningen blir läsare.

Så här gick det till enligt romanen:

  • Drottningen upptäcker av en händelse, har med hennes hundar att göra, en bokbuss som har parkerat intill drottningens slott.
  • Drottningen ”tittar in” och bekantar sig med miljön och böckerna
  • Drottningen får lyssna till en person som berättar om sitt eget läsande
  • Drottningen får berätta om sina intressen
  • Drottningen får känna lite på böckerna utan att genast uppmanas att läsa dem
  • Drottningen lånar en bok
  • Drottningen får senare hjälp att leta efter något som passar drottningen att läsa
  • Drottningen får visad förståelse för att hon inte behöver usla läsupplevelser (”ännu en usel läsupplevelse, säg George Eliot eller sen en Henry James, så skulle hon kanske – som den oerfarne läsaren hon var – ha blivit avskräckt från läsning för all framtid, och då skulle det inte ha funnits någon historia att berätta. Böcker, skulle hon ha tänkt, är detsamma som arbete” (s15)).
  • Drottningen skrattar högt då hon läser
  • Drottningen läser mer och hennes vardagsvanor förändras
  • Drottningen upptäcker att man kan läsa var som helst och inte på en bestämd plats
  • Drottningen upptäcker under sin läsning att det finns mer att läsa. Hon börjar skriva läslistor över böcker som hon vill läsa
  • Drottningen upptäcker att en bok leder till andra böcker
  • Drottningen börjar fråga andra om deras läsning och deras val böcker
  • Drottningen upptäcker att hon kan vara en läsande förebild för andra som inte ännu läser
  • Drottningen upptäcker att läsning inte är ett tidsfördriv utan att det handlar om andra liv och andra platser
  • Drottningen upptäcker att böcker inte anpassar sig utan att ”Alla läsare var jämbördiga”
  • Drottningen får uppmaningen att sprida information om att hon läser. Hon motsäger sig detta. Hennes läsning skulle inte utnyttjas i högre syfte utan att hon läser för sitt eget nöjes skull och inte för ”samhällelig plikt”
  • Drottningen börjar läsa med pennan i hand, och uttrycker därmed sina egna tankar om det hon läser
  • Drottningen använder liknelser ur litteraturen; i samtal och diskussioner
  • Drottningen blir nyfiken på dem som skriver böckerna men upptäcker efter några möten att den bästa platsen att möta författare är i deras romaner
  • Drottningen börjar högläsa vid offentliga framföranden
  • Drottningen prövar att göra på samma sätt som det är beskrivet i böckerna och är inte överens med författaren då det gäller hur man dricker te och äter kakor
  • Drottningen upptäcker böckernas röst och inser att hon själv ingen har eftersom hon inte själv skriver
  • Drottningen börjar skriva om det hon själv vill
  • Drottningen får nya idéer både om sitt skrivande och hennes fortsatta livsinriktning är ett öppet slut

Byt ut ”drottningen” mot barnet, tonåringen eller någon annan som står på tröskeln till berättelserna och aktiviteten att läsa.