Språkets sång

– Han sitter ofta på biblioteket, berättar han. Gärna i närheten av berättande människor. Han slår sig ner för att lyssna. Människor som pratar lär honom något om språkets sång. Han härmar svenska språket. Han vill att det ska låta rätt. Tonfallen … och han låter mig få höra hur svenska språket låter om man nynnar det.

Det flödande språket kommer också då vi läser högt. Inte allt kan vi förstå men sången kan vi lyssna till. Ibland högläser jag för dem som har det svårt. Då depressionen lagt sitt svarta täcke och ingenting syns nå in dit. Då läser jag ibland. För den mänskliga rösten går att höra och sången likaså. Det mänskliga.

– Det är en så vacker sång och man behöver inte förstå. Det blir som ett musikstycke.

Av Anne-Marie Körling

Kommentera