Läsåret vi läser så det syns

Skolstarten närmar sig. Vi kallar det läsår. Ett innehållsrikt ord. Första dagen en början. Jag vill tala om att läsa så det syns.

I skolan ska vi alla verka för att barn och unga får lära sig att läsa och att de får fortsätta att läsa. Att vi läser på olika sätt och det är av största vikt att trösklarna till läsandet hyvlas ner och vi gör texter tillgängliga. Vi kan lyssna. Vi kan läsa. Men vi måste börja med oss själva. Vi behöver synliggöra hur vi läser, vårt intresse för böcker, prata om hur vi förstår och tänker när vi läser, hur våra strategier ser ut och vad som gör att vi läser som vi gör. Det behövs ett läsklimat på skolan. Den börjar med oss som är där tillsammans med eleverna.

Alla på skolan läser:

Synligt läsande – alla som arbetar i skolan läser 

Det betyder att läraren, fritidspedagogen, vaktmästaren under sitt namn också beskriver vad man läser just nu. Det ska vara ett levande dokument som synliggör att man läser olika saker. Idag läste jag i Metro… i min väska bär jag med mig boken … Det betyder att man inte bara visar att man läser utan att det man läser varierar. Vi läser olika och det ska vi synliggöra.

Synligt läsande i de pedagogiska samtalen. 

Vi behöver böcker och artiklar att diskutera i de pedagogiska samtalen. Läsa texter högt, om än i 90 sekunder, för att låta författares röster skapa gemenskap för en stund. Vi lär oss att läsa tillsammans och vi får uppslag och idéer då vi läser. Vi kan till exempel låta våra pedagogiska funderingar röra ett litterärt barn och hur vi på olika sätt skulle kunna lösa problem och förstå hur. Vi behöver läsa barn- och ungdomsböcker tillsammans.

Synligt läsande i klassrummen

Det här läser jag, kan lärare berätta för eleverna. Visa upp boken och låta eleverna pröva några meningar ur den. Tala om bokens titel och berätta hur det kom sig att man valde den. Med 90 sekunders högläsning kan vi presentera olika böcker i klassrummet och ge inblick i vad böckerna har att berätta. Då sprider vi litteratur och skapar möjlighet till det språk som böckerna förmedlar. Det handlar om mångfald och att låta boken tala för sig själv. Att hämta en trave böcker ur skolans bibliotek och läsa högt som start på lektionen och som avslut av den.

Synligt läsande i matsalen

Mat och litteratur hör ihop. Mor Alma´s köttbullar i Emil i Lönneberga sätter igång smaklökarna. Texter som beskriver mat och maträtter kan bli texter som synliggör att maten också går att läsa om. Trevliga menyer som är ordrika och beskrivande lockar till läsning. Varje dag. Men texterna bytas ut och varieras. Matsalen kan vara ett rum för hungriga läsare.

Synligt läsande i skolsköterskans väntrum

Skolan är en textburen verksamhet. I skolsköterskans väntrum ska det finnas bokhyllor och tidningar med variation och med omsorg. Knän ska plåstras om och det ska läsningen också. Tonåringen som letar fram en Bamsetidning kan läsa sig tillbaka en stund. Minnas den gullige björnen och allt det snälla han representerade. Skolsköterskan kan berätta att just nu läser jag den här boken samtidigt som skolsköterskan frågar om hur det går med läsningen. Det är en hälsofråga.

Vi kan göra skolan till en levande plats för möten med text. Vi behöver inte krångla till det utan visa att vi läser själva. Skolan ska vara generös. Skolbibliotekets betydelse ska stå i gemensamt centrum. Läs för att det är kul. Läs för att äventyren väntar.

Läs så det syns. Läs så det hörs.

 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: