Vi vill att barnen ska vara intresserade. Vi säger till dem att vara uppmärksamma och tysta. Men det omvända intresset? Då vi är tysta och lyssnar? För läsfrämjande aktiviteter är barnens bokval lika viktiga som de böcker vi presenterar i klassrum och bibliotek.
Om jag väljer ut några böcker för att berätta om dem ger jag barn en möjlighet att upptäcka just de böcker jag håller fram. Det väcker ofta intresse om jag också högläser lite ur dem så att berättelsen går att lyssna till och bidrar till mersmak. Samma sak borde gälla för elevernas egna val av böcker. Vi kan lyssna till varför barnen läser det de läser och vad som fick dem intresserade. Det betyder att vi samlas för att dela med oss av varandras böcker. Då visar vi intresse för barnens läsning.
Låt oss tänka att en lärare kommer till biblioteket med en klass för att lyssna till bibliotekariens utvalda böcker att läsa och upptäcka. När det är gjort får barnen tid att låna egna böcker. Därefter lämnar klassen biblioteket. Vi skulle kunna lägga till en stund för det omvända intresset som betyder att vi avsätter tid där barnen får visa upp de böcker de har valt att läsa. Det betyder att vi knyter samman säcken med innehållet vi intresserar oss för. I en sådan avslutande presentation deltar alla. Också lärare och bibliotekarie har böcker som de vill läsa. Läsning är något för alla.
Intresse är läsfrämjande.
Av Anne-Marie Körling
