Jag läste nyss Alan Bennets Drottningen vänder blad, Ordfront förlag 2015 som handlar om hur drottningen blir läsare.
Så här gick det till enligt romanen:
- Drottningen upptäcker av en händelse, har med hennes hundar att göra, en bokbuss som har parkerat intill drottningens slott.
- Drottningen ”tittar in” och bekantar sig med miljön och böckerna
- Drottningen får lyssna till en person som berättar om sitt eget läsande
- Drottningen får berätta om sina intressen
- Drottningen får känna lite på böckerna utan att genast uppmanas att läsa dem
- Drottningen lånar en bok
- Drottningen får senare hjälp att leta efter något som passar drottningen att läsa
- Drottningen får visad förståelse för att hon inte behöver usla läsupplevelser (”ännu en usel läsupplevelse, säg George Eliot eller sen en Henry James, så skulle hon kanske – som den oerfarne läsaren hon var – ha blivit avskräckt från läsning för all framtid, och då skulle det inte ha funnits någon historia att berätta. Böcker, skulle hon ha tänkt, är detsamma som arbete” (s15)).
- Drottningen skrattar högt då hon läser
- Drottningen läser mer och hennes vardagsvanor förändras
- Drottningen upptäcker att man kan läsa var som helst och inte på en bestämd plats
- Drottningen upptäcker under sin läsning att det finns mer att läsa. Hon börjar skriva läslistor över böcker som hon vill läsa
- Drottningen upptäcker att en bok leder till andra böcker
- Drottningen börjar fråga andra om deras läsning och deras val böcker
- Drottningen upptäcker att hon kan vara en läsande förebild för andra som inte ännu läser
- Drottningen upptäcker att läsning inte är ett tidsfördriv utan att det handlar om andra liv och andra platser
- Drottningen upptäcker att böcker inte anpassar sig utan att ”Alla läsare var jämbördiga”
- Drottningen får uppmaningen att sprida information om att hon läser. Hon motsäger sig detta. Hennes läsning skulle inte utnyttjas i högre syfte utan att hon läser för sitt eget nöjes skull och inte för ”samhällelig plikt”
- Drottningen börjar läsa med pennan i hand, och uttrycker därmed sina egna tankar om det hon läser
- Drottningen använder liknelser ur litteraturen; i samtal och diskussioner
- Drottningen blir nyfiken på dem som skriver böckerna men upptäcker efter några möten att den bästa platsen att möta författare är i deras romaner
- Drottningen börjar högläsa vid offentliga framföranden
- Drottningen prövar att göra på samma sätt som det är beskrivet i böckerna och är inte överens med författaren då det gäller hur man dricker te och äter kakor
- Drottningen upptäcker böckernas röst och inser att hon själv ingen har eftersom hon inte själv skriver
- Drottningen börjar skriva om det hon själv vill
- Drottningen får nya idéer både om sitt skrivande och hennes fortsatta livsinriktning är ett öppet slut
Byt ut ”drottningen” mot barnet, tonåringen eller någon annan som står på tröskeln till berättelserna och aktiviteten att läsa.