– Alla säger att man får inre bilder då man läser. Jag får inte det. Jag har ingen film som spelar upp sig i huvudet. Det finns inga bilder.
– Vilka bilder finns i texten och boken då? frågar jag.
– Alltså man vet att det är en blå tröja. Då liksom vet man det. Det är ingen bild. Det är information.
– Blir det en bild?
– Nej, jag vet hur blåa tröjor ser ut. Så jag ägnar inte en tanke på att se den inom mig?
– Kanske kittlar inte en blå tröja din hjärna. Den kanske är van vid blåa tröjor?
– Hmm, jag ser ingen blå tröja.
– Jag har en blå tröja på mig. Är den ungefär som den i boken?
– Nej, jag föreställer mig den en aning ljusare? Kanske mer åt det ljusblåa hållet?
– Vad är en föreställning?
– Något man skapar inom sig, man tänker och föreställer sig.
– Vad hände med min tröja och litteraturens blåa tröja?
– De såg olika ut. Jag såg den liksom inte som den. Jag såg en annan inom mig.
– Är det en bild?
– Jo, det är det ju.
Av Anne-Marie Körling