”Ingen inre bild då jag läser”

– Alla säger att man får inre bilder då man läser. Jag får inte det. Jag har ingen film som spelar upp sig i huvudet. Det finns inga bilder.

– Vilka bilder finns i texten och boken då? frågar jag.

– Alltså man vet att det är en blå tröja. Då liksom vet man det. Det är ingen bild. Det är information.

– Blir det en bild?

– Nej, jag vet hur blåa tröjor ser ut. Så jag ägnar inte en tanke på att se den inom mig?

– Kanske kittlar inte en blå tröja din hjärna. Den kanske är van vid blåa tröjor?

– Hmm, jag ser ingen blå tröja.

– Jag har en blå tröja på mig. Är den ungefär som den i boken?

– Nej, jag föreställer mig den en aning ljusare? Kanske mer åt det ljusblåa hållet?

– Vad är en föreställning?

– Något man skapar inom sig, man tänker och föreställer sig.

– Vad hände med min tröja och litteraturens blåa tröja?

– De såg olika ut. Jag såg den liksom inte som den. Jag såg en annan inom mig.

– Är det en bild?

– Jo, det är det ju.

 

Av Anne-Marie Körling

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: