Månad: mars 2017

Samtal med killarna i skolbiblioteket

Förra veckan besökte jag Hjulsta grundskola och skolbiblioteket för samtal med bibliotekarie Cilla Dahlén. Vi pratade om skolbibliotekets betydelse och det läsfrämjande arbetet i skolan. Det var många besökare i biblioteket och jag passade på att samtala med några av dem som var där. Jag frågade försiktigt en kille om jag fick störa hans läsning med några frågor. Han var försjunken i en tjock bok och jag blev nyfiken på vad han läste och varför. Han lät mig avbryta hans läsning och blev förvånad över att jag inte kände till författaren eller boken som han läste eftersom både författare och boktitel fanns omnämnda i New York Times lista över böcker och författare att läsa. Boken hade han lånat i skolans bibliotek.

– Jag hittade den i biblioteket. Den är bra. Om du gillar historia och mycket fantasi är den en bra bok. Det är humor lite här och där och det är bra om du behöver skratta. Skratta måste man få göra ibland. Jag gillar böcker som kommer i serier. Gärna triologier. Jag gillar att läsa. Intressanta böcker gillar jag. Mina föräldrar läser inte längre högt för mig men de läste för mig tills jag var ungefär tio år. Jag tycker det är roligare att läsa själv. Mina föräldrar gillar också att läsa. Jag lärde mig läsa genom att skriva. Jag var fyra år. Jag kunde bokstäverna, du vet som m, ä och kunde bokstavera ord. Det var roligt när jag kunde läsa själv. Jag vill bli programmerare.

Den andre jag pratade med arbetade i skolans bibliotek.

– I biblioteket hjälper jag till, alltså om vi inte har lektioner. Jag hjälper de som kommer hit så att de kan använda datorerna. Det är jag som ser till att allt fungerar med dom. Jag tar hand om de nya böckerna, slår in böcker i plats och registrerar in böcker. Det tycker jag är jätteroligt. Bibliotekarien bjöd in oss sjuor att arbeta här. Jag är i biblioteket varje dag, minst en gång varje dag. Bibliotekarien blir som en arbetskamrat. Jag brukar ställa ordning stolar och bord. Jag får springa upp till klassrummet, oftast kommer jag inte för sent, kan få svårt att hinna med det där med skåpen. Jag är inte så säker på hur man hittar böcker men jag vet ungefär var de står. Jag vet var de nya böckerna står och ALMA-pristagarna finns. Jag har lite koll.

Japp. Varje gång jag intervjuar barn och unga lär jag mig något. Nästan alltid blir jag förvånad och förvåningen underhåller jag.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling 

Elev, årskurs 7, tipsar mig om vad att läsa

När jag besöker ett bibliotek brukar jag fråga de som är där vad jag ska läsa. Denna gång är jag i skolbiblioteket i Hjulstaskolan. Där får jag förmånen att tala med en elev i årskurs sju. Jag inledde med att fråga:

– Vad tycker du att jag ska läsa?

Och detta är elevens svar och berättelse:

Om man gillar mysterium och när man söker äventyr och drama eller action så är den här passande för dig. Den heter Undertaker 1 och just denna del heter Guldätaren. En man har tagit guld från människor och ätit upp guldet. En egoistisk människa är det. Men det som händer är att folk blir misstänksamma mot det han gör och han får det jobbigare och jobbigare.

Den andra du kan läsa är:

FÄRGLÖS Chris Wooding

Jag kommer inte ihåg huvudkaraktärens namn (tittar i boken). Det handlar om den som kan räddas från döden, bli uppväckt från döda men när man blir det blir man färglös och som färglös blir människor runt omkring dig hårdare. Gedd, huvudkaraktären, var egentligen dålig människa från början men blir under bokens gång en bra människa. Han får serumet och förstår hur det är att stöta ut människor. Man kan lära sig om rasism och att insidan är det som räknas. Jag bryr mig mest om insidan. Det borde fler personer också göra. Många blir utstötta för hur de ser ut.

CORALINE av Neil Gaiman

Jag har sett filmen. Jag älskade filmen men bara sett den en gång. Coralin flyttar in i ett hus men hon hittar en ingång, men man måste ha en speciell nyckel till den och där finner hon en helt annan värld. Hon inser under berättelsen att de hon träffar där inte är som de verkar. Det är en spännande bok och äventyr, inte så läskig för mig men boken får dig att vilja fortsätta läsa. Att jag läste den för att jag sett filmen. Jag har alltid gillat äventyr, action, mysterium och spänning.

Böckerna om Sherlock Holmes!

Den jag tycker mest om handlar om Baskervilles hund, en hund som hemsöker folk. Alla människor har hemligheter. Man vill veta hur de gjorde och hur de löste det. Hur? När? Varför? Vem? Var? Dom frågorna gör att man vill få svar.

Hur mycket läser du?

Jag läser mycket. Jag tar inte med mig böcker för jag är rädd att de ska gå sönder. Jag läser i mobilen. Jag lärde mig läsa redan i sexårs. Jag älskade när min mamma läste Kalle Anka tidningar. När pappa läste tyckte jag att han inte läste som mamma. Jag tänkte att jag måste läsa för mig själv ifall dom inte kunde. I skolan blev det enklare att lära sig att läsa. Jag kan läsa jättesnabbt.

Vad vill du ägna dig åt i framtiden? 

Jag vill och drömmer om att lösa brott på internet. Det är roligt. Kanske vill jag bli författare. Jag har många drömmar. Jag vill bli samuraj, ninja, superspion, agent och detektiv och nu är jag inne på att lösa brott. Gemensamt är att jag vill lösa brott. Jag vill vara där jag inte vet vad som kommer att hända. Ha problem att lösa.

Jag tackar eleven i Hjulstaskolan för samtalet.

Innan man förstår så gillar hjärnan det ändå

Riktig lyrik kommunicerar med läsaren redan innan de hunnit förstå den. Så skrev poeten T S Elliot 1929 i en essä om Dantes Den Gudomliga komedien. 88 år senare ger walesiska forskare honom rätt.

Detta går att läsa i Söndagens Språkkrönika i DN den 12 mars 2107 signerad Anders Svensson. Krönikan avslutas med

I poesi finns alltså versmått som hjärnan gillar – utan att innehavaren är medveten om det.

Några versmått för att göra hjärnan glad! Det är bara att läsa. Poesin är direkt och omedelbar. Mina barn älskade denna Werner Aspenström Mätarlarven:

Jag sträcker mig ut från mitt körsbärsblad

och spanar mot evigheten:

evigheten är alldeles för stor i dag,

alldeles för blå och tusenmila.

Jag tror jag stannar på mitt körsbärsblad

och mäter upp mitt gröna körsbärsblad. 

Jag tänker på alla de böcker jag läst för mina barn. Inte har de förstått allt det jag läst, inte har alla orden omedelbart blivit deras och inte heller har de begripit vad människorna i böckerna har för sig men åh så de lyssnat till det som berättats, och åh så de frågat och tänkt. Barnens hjärnor har nog gillat språkets melodi, gemenskapen och att den har fått något att grubbla på.

Intervju med skolbibliotekarien

Här är en intervju med en skolbibliotekarie i en skola årskurs F-klass till årskurs fem:

Berätta om hur du blev skolans bibliotekarie:

Jag är förskollärare och hamnade här av en slump. Vet inte om det var jag som helt enkelt anpassade mig eller om ”slumpen” var rätt för mig.

Jag trivs bra med att möta eleverna genom böcker. Här öppnas många olika vägar för att kunna kommunicera och mycket annat. Under tiden som bibliotekarie återvände jag till min egen skoltid där jag upptäckte läsningens och litteraturens betydelse för mig. Den personen som jag är idag, beror till stor del på den inverkan som böckerna haft på mig. Med andra ord kan jag säga att böckerna var som extra osynliga vårdare eller uppfostrare . Böckerna hjälpte mig att få större perspektiv på världen och vidgade mina vyer. Idag är jag medveten om litteraturens roll i mitt liv och det gör att jag har en förmåga att förmedla det till elever. Här finns möjlighet att väcka deras inre intresse för läsning och böcker.

Hur upplever eleverna skolbiblioteket?

Eleverna upplever skolbiblioteket som ett mysigt rum att komma till och titta på böckerna , låna böcker och få hjälp att hitta rätt bok.

Något som förvånar dig i mötet med eleverna? 

Att man kan genom böckerna kan hitta flera olika sätt att lära känna eleverna och deras världar är så fascinerande. Att öppna en dialog med en bok som verktyg var något som var en aha upplevelse för mig. Eleverna väljer olika och är nyfikna på allt. Fantasy är mest populärt.

På vilket sätt kan du påverka deras intresse? 

Jag bemöter eleverna med respekt och nyfikenhet. Jag är intresserad av deras uppfattning av den boken som de har läst och den de vill läsa. Man vill berätta om det finns någon som lyssnar. Man vill läsa för att ha mer att berätta.

Hur ser en dag ut i skolbiblioteket?

Biblioteket öppnar kl. 08:10. Eleverna kommer för att lämna och låna böcker. Jag lämnar dem i fred så att de kan leta på egen hand. De ber om hjälp om de känner att de inte klarar själva. Jag försöker att hjälpa de genom en dialog om deras intresse och viljan.

Detta med självständighet? Jag läser ”Är svensken människa? och i boken betonas vikten av självständighet. Människan bör vara oberoende av andra människor men effekten blir att människor känner sig ensamma. Att läsa böcker kan fylla ensamheten. Det är inte farligt att bli beroende av läsning . Eller?