Från och med 2021 publicerar vi allt material om och av läsambassadören Bagir Kwiek samlat på Kulturrådets webb. Läsambassadörenbloggen finns kvar, men som ett arkiv. Detta gör att det blir enklare att hitta till allt material; nyheter, filmer, information, och så vidare.
De senaste inläggen rör en videohälsning från läsambassadörer i hela världen, bland dem Bagir Kwiek, och en gästkrönika av Domino Kai om trappscenen på Göteborgs stadsbibliotek.
Det var en gång det som inte var… så börjar romska sagor. Men detta är ingen saga, det är verklighet, det är berättelsen om mitt folk. En berättelse som sträcker sig tusen år tillbaka i tiden, ihopsnickrad av historiker, forskare, lingvister och veta sig påare… Men sällan berättad av en riktig rom.
Vi vet med säkerhet att vi kommer från Indien. Språket, olika inslag i vår kultur, till och med DNA-bevis, pekar specifikt på nordöstra Indien som vårt ursprung. Rajasthan och Punjabi är den del som romerna härstammar ifrån. Det finns otaliga böcker som upptar språk, kulturtraditioner och andra aspekter om romerna och vårt ursprung.
Vi har även forskare som är romer, som Ian Hancock, Ronald Lee, Hristo Kychuikov mfl , och andra icke-romska forskare, som alla pekar mot Indien som ursprungsland. Ett av de absolut viktigaste materialen som kommit på de senaste åren gjord är gjord av European Council och sammanställer alla dessa forskares arbeten.
I det materialet finner du romernas historia från Indien ända fram till nutid. Det är framtaget för att utbilda romska barn och finns att ladda ner på en rad olika språk helt gratis.
Ladda ner här
Detta är det mest omfattande material som finns om romer och dess historia och borde laddas ner av varje seriös lärare och hemspråkslärare i Sverige för att utbilda varenda elev i Sverige.
Jag har en reservation mot materialet och det är att de trots allt missat en viktig sak. Och det är att de inte tar upp en del aspekter av den romska kulturen som är livsavgörande åtminstone för romerna själva. Det rör självbilden, och varför är den så viktig? För att med den romska identiteten så finns det bland många ett stigma som följer med dig hela livet. Inte för alla men bland många.
Det märks att några av de forskarna som bidragit till materialet faktiskt bara är forskare utan någon verklig inblick i det romska folkets kultur och inte har någon som helst koll på Romanipens sanna anda. Men det är ok, ”vi som vet, vi vet”, vi känner till dessa aspekter av vår kultur.
De tar upp teorin om att romerna såldes som slavar till Persien och på så sätt började sin resa ut i världen. Sanningen ligger snarare i att det indiska folket som utvandrade snarare gjorde det på grund av erövringskrig och troligtvis inte ville bli förslavade. Och det gör mycket om du presenteras som slav eller om du presenteras som en flykting som inte ville bli förslavad.
Det indiska folket som sedermera blev det romska folket lämnade förvisso Indien ofrivilligt men inte som lågkastiga slavar. Det är en stor grupp som lämnar området med en rad olika kunskaper, präster, bönder, hantverkare, musiker och krigarkaster som lämnar Indien på grund av krig.
Kastsystemet lever kvar bland många romska grupper än idag, som tex. Kelderara, lovara, arli med flera. Oftast och under lång tid hade man specifika yrken som gick vidare från generation till generation och som gjorde det svårt att gifta sig mellan de olika ”kasterna”.
Idag har de tydliga spåren mellan de olika kasterna suddats ut och jag själv är gift med en från en annan ”kast”. Men detta indiska arv finns fortfarande kvar i viss mån och bevisar att vi inte var ”lågkastiga” utan att vi var mångfaldiga. Jag vet att många av de romska grupperna till och med känner sig överlägsna och utvalda, ja till och med förnäma. Detta är ytterligare ett bevis för ”kastsystemet” som ett indiskt arv.
När utställningen Vi är romer pågick guidade jag och mina kollegor vanliga besökare och skolor, och undervisade tjänstepersoner i Göteborg om romernas historia. Vi hade omkring 250 000 besökare och ett hundratal utbildningar för tusentals tjänstepersoner och politiker. Då händer det att samma frågor dyker upp då och då. En del var fördomsfyllda, andra bara nyfikna och en del bara okunniga. Dessa frågor var alla lika viktiga och vi uppmuntrade alla att ställa dem.
Jag brukade säga:
Idag har ni chansen att fråga om precis vad ni vill. Det finns inga dåliga frågor och jag kommer inte att anmäla någon till Diskrimineringsombudsmannen.
Det blev många skratt men det var också otroligt viktig att kunna få ställa de där frågorna. Det var viktigt att fylla på med kunskap för det är i okunskap som fördomar föds.
Även bland oss romer finns det många fördomar mot majoritetsbefolkningen som bottnar i okunskap och även vi måste konfrontera våra fördomar gentemot majoriteten. Därför brukar jag föredra personliga möten, böcker och läsande hjälper men mötet tillför ytterligare en nivå till det hela.
Konserter och mat brukar ofta vara de lättaste sätten att mötas på. Musik och mat är universella och du behöver inte kunna prata samma språk för att njuta och älska. De är områden som tillhör en djupare nivå av det mänskliga sinnet och sammanför oss alla.
Tv-programmet Kiravas på SVT och musikdokumentären Latcho Drom av regissören Tony Gatlif har gjort mer för förståelsen av romsk kultur än vad många av oss aktivister lyckats göra för att nå majoritetsbefolkningen, på grund av den universella njutningen av musik och mat.
Men det är klart att det finns mer än musik och mat i den romska kulturen som är värd att utforska. Hantverket, konsten, litteraturen och berättarkonsten är otroligt rik och värd att upptäckas och är fortfarande outforskad.
Jag kommer i kommande blogginlägg berätta om mer om det indiska spåret och lyfta två mycket betydelsefulla romska förebilder och deras betydelse för romerna. Nämligen Indira Ghandi och Weer Rajendra Rishi.
Läs mer om tidigare romska förebilder som har presenterats på bloggen.
Till dess önskar jag er baxt thaj sastipen (lycka och hälsa)
Vh Bagir Kwiek
Det har varit ett händelserikt år.
Det började helt fantastiskt med 20-tal intervjuer i tidningar och radio, kalendern bokades upp och jag var redan fullbokad hela året innan Covid-19 slog till och förändrade allt, inte bara för mig utan för oss alla.
Sakta men säkert avbokades evenemang efter evenemang och det kändes riktigt tungt. Under sommarens optimism började det sakta fyllas på igen och kalendern fylldes upp för att återigen avbokas.
Det kan kännas tungt ibland men när jag tittar tillbaka på detta år så förvånas jag över att så mycket har lyckats genomföras ändå.
De flesta föreläsningarna är digitala och trots att det är digitalt och jag saknar publiken så funkar det. Fotograferingar och intervjuer har blivit av, jag tror att jag deltagit i över 40-intervjuer under detta första år. Jag kan se att det finns ett stort intresse för läsambassadörsuppdraget.
Olika aktörer har hört av sig från olika länder runt hela världen och nya kontakter har knutits. Föreningar har startats, bland annat en jättefin organisation som jag är extra stolt över att få ha stöttat som heter Romska Akademiker.
Välgörenhetskonserter för att hjälpa romska byar under lock down var en fin upplevelse och jag ser att det blir fler och fler som lär sig att jobba på nya sätt under denna tuffa tid som vi alla går igenom.
Även kring språk och översättningar sker en del, till exempel har jag fått i uppdrag att översätta Bamse till två romska varietéer. Trots att jag saknar det mänskliga mötet med andra så fortsätter arbetet framåt.
Filmerna kring läsambassadörsuppdraget, med boktips och dylikt som kan bli ett viktigt verktyg nu i dessa tider då fysiska besök ibland är omöjliga. En film vänder sig till bibliotek som även bjuds in till att bli romska läsambassader.
Snart är det dags för romska läsambassader att utses. Som ni kanske vet så önskar jag se att den romska berättarskatten nedtecknas, arbetet med det fortskrider framöver.
Jag hoppas på ett bättre nytt 2021 där vi kan fortsätta vårt arbete med läsambassadörsuppdraget lite närmare och lite ”analogare”.
Några evenemang jag deltagit i hösten 2020:
Kulturutveckling i Västra Götaland arrangerar regelbundet Croissanter och litteratur, den 10 september deltog jag på en livesändning. Den kan vara extra intressant för bibliotek och läsfrämjare eftersom fokus är kring de områdena.
Se sändningen här
Den 3 oktober var Gävle kommuns minoritetsvecka, 2020. Jag reste till Gävle och höll en föreläsning, Kunskap är makt, som går att
se via Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg.
Se föreläsningen
I Gävleborg har man även tagit fram språkpaket på nationella minoritetsspråk som jag fick ta del av efter föreläsningen.
Läs mer om språkpaketet
Den 24 oktober ägde Kaga Kulturdag rum. Det var tredje året i rad som Kaga utanför Linköping arrangerade en kulturdag. Jag berättade om romernas situation i Sverige och i världen. Därtill framträdde jag tillsammans med sopranen Susanna Stern och Duo Dialog i växelspel med nutida romska texter som jag läste.
Läs mer om Kaga kulturdag
Under flera år har jag besökt Hvitfeldska Gymnasiet och berättat om minoriteten romer med mera. I år berättade jag också om vad det innebär att vara läsambassadör och att främja ALLAS läslust.
Några artiklar och blogginlägg:
I årets Barn- och ungdomskatalog finns en berättelse som jag skrivit om mina upplevelser från min egen skoltid.
Läs berättelsen här
Till läsambassadörens har jag bjudit in olika gästbloggar från minoriteten romer, först ut var Ajten Berlafa som berättar om Bilder av den romska kvinnan i litteraturen och media.
Läs Ajtens inlägg
Filmer om läsambassadören, dels en som handlar om läsningens betydelser, romernas historia och hur jag som barn upptäckte biblioteket i Bergsjön, dels filmer där jag ger boktips och läser högt.
Se filmerna här
Information om romska läsambassader
Bagir Kwiek, Sveriges Läsambassadör
En hälsning från läsambassadören Bagir Kwiek till Sveriges bibliotek:
Te aven Baxtale. ”Jag önskar er lycka” (gammal romsk hälsningsfras)
Jag har alltid älskat bibliotek och ser dem som en oas av kunskap, en plats där alla är välkomna oavsett ålder, kön eller social status. Biblioteket är en plats där kunskap är tillgänglig för alla. Därför är det en viktig del av vårt demokratiska samhälle och en byggsten för ett jämlikt samhälle som är tillgängligt för alla.
Flera bibliotek har redan ansökt om att få bli romsk läsambassad, tack till er.
Jag ser fram emot att fler vill delta, då detta är ett viktigt steg för bibliotek. Inte endast för att uppfylla bibliotekens uppdrag kring att synliggöra minoriteter i Sverige. Det är även en symboliskt viktig handling för att visa att romer och övriga minoriteter i Sverige är en del av vårt lands historia.
Nationella minoriteter förtjänar och är en självklar del av våra mest demokratiska institutioner – nämligen biblioteken.
Fördomar bygger ofta på okunskap och det enda sättet att bekämpa fördomar är med kunskap. Därför är biblioteken en så otroligt viktig del i kampen mot den fördom som kallas antiziganism och varit en del av vår svenska historia i över 500 år.
Jag är oerhört stolt och glad över att vi tillsammans tar detta första steg för att lyfta en av våra mest utsatta svenska minoriteter och för att ni förstår vikten av att göra oss synliga, genom att ansöka om att få bli en romsk läsambassad.
I december kommer vi att utse de bibliotek som kommer att få besök av mig inom en snar framtid. Jag vill personligen tacka er som vill vara en romsk läsambassad. Jag ser fram emot att få lyfta bibliotek som skinande exempel i vårt fantastiska land.
Till dess önskar jag er Zor baxt thaj sastipen, ”styrka, lycka och hälsa” (gammal romsk avskedsfras).
Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör
I denna film kan man höra Bagir Kwiek berätta om bibliotek och läsningens betydelse, om romernas historia och hur han som barn upptäckte biblioteket i Bergsjön. Filmen är inspelad just på Bergsjöns bibliotek i Göteborg.
Se syntolkad version
* * *
Hur man ansöker om att bli romsk läsambassad
På Kulturrådets webbsida finns ett formulär för bibliotek att fylla för att bli romsk läsambassad. Sista ansökningsdatum är 30 november.
Läs mer och ansök här
Fler tips på vad ni som bibliotek kan göra:
