Tillbakablick från läsambassadörens 2020

Det har varit ett händelserikt år.

Det började helt fantastiskt med 20-tal intervjuer i tidningar och radio, kalendern bokades upp och jag var redan fullbokad hela året innan Covid-19 slog till och förändrade allt, inte bara för mig utan för oss alla.

Sakta men säkert avbokades evenemang efter evenemang och det kändes riktigt tungt. Under sommarens optimism började det sakta fyllas på igen och kalendern fylldes upp för att återigen avbokas.

Det kan kännas tungt ibland men när jag tittar tillbaka på detta år så förvånas jag över att så mycket har lyckats genomföras ändå.

De flesta föreläsningarna är digitala och trots att det är digitalt och jag saknar publiken så funkar det. Fotograferingar och intervjuer har blivit av, jag tror att jag deltagit i över 40-intervjuer under detta första år.  Jag kan se att det finns ett stort intresse för läsambassadörsuppdraget.

Olika aktörer har hört av sig från olika länder runt hela världen och nya kontakter har knutits. Föreningar har startats, bland annat en jättefin organisation som jag är extra stolt över att få ha stöttat som heter Romska Akademiker.

Välgörenhetskonserter för att hjälpa romska byar under lock down var en fin upplevelse och jag ser att det blir fler och fler som lär sig att jobba på nya sätt under denna tuffa tid som vi alla går igenom.

Även kring språk och översättningar sker en del, till exempel har jag fått i uppdrag att översätta Bamse till två romska varietéer. Trots att jag saknar det mänskliga mötet med andra så fortsätter arbetet framåt.

Filmerna kring läsambassadörsuppdraget, med boktips och dylikt som kan bli ett viktigt verktyg nu i dessa tider då fysiska besök ibland är omöjliga. En film vänder sig till bibliotek som även bjuds in till att bli romska läsambassader.

Snart är det dags för romska läsambassader att utses. Som ni kanske vet så önskar jag se att den romska berättarskatten nedtecknas, arbetet med det fortskrider framöver.

Jag hoppas på ett bättre nytt 2021 där vi kan fortsätta vårt arbete med läsambassadörsuppdraget lite närmare och lite ”analogare”.

Några evenemang jag deltagit i hösten 2020:

Kulturutveckling i Västra Götaland arrangerar regelbundet Croissanter och litteratur, den 10 september deltog jag på en livesändning. Den kan vara extra intressant för bibliotek och läsfrämjare eftersom fokus är kring de områdena.
Se sändningen här  

Den 3 oktober var Gävle kommuns minoritetsvecka, 2020. Jag reste till Gävle och höll en föreläsning, Kunskap är makt, som går att
se via Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg.
Se föreläsningen

Bagir Kwiek under föreläsning hos Kultur Gävleborg, Region Gävleborg.
Bagir Kwiek under föreläsningen Kunskap är makt, arrangerad av Kultur Gävleborg, Region Gävleborg.

I Gävleborg har man även tagit fram språkpaket på nationella minoritetsspråk som jag fick ta del av efter föreläsningen.
Läs mer om språkpaketet

Den 24 oktober ägde Kaga Kulturdag rum.  Det var tredje året i rad som Kaga utanför Linköping arrangerade en kulturdag. Jag berättade om romernas situation i Sverige och i världen. Därtill framträdde jag tillsammans med sopranen Susanna Stern och Duo Dialog i växelspel med nutida romska texter som jag läste.
Läs mer om Kaga kulturdag

Under flera år har jag besökt Hvitfeldska Gymnasiet och berättat om minoriteten romer med mera. I år berättade jag också om vad det innebär att vara läsambassadör och att främja ALLAS läslust.

Några artiklar och blogginlägg:

I årets Barn- och ungdomskatalog finns en berättelse som jag skrivit om mina upplevelser från min egen skoltid.
Läs berättelsen här

Till läsambassadörens har jag bjudit in olika gästbloggar från minoriteten romer, först ut var Ajten Berlafa som berättar om Bilder av den romska kvinnan i litteraturen och media.
Läs Ajtens inlägg

Filmer om läsambassadören, dels en som handlar om läsningens betydelser, romernas historia och hur jag som barn upptäckte biblioteket i Bergsjön, dels filmer där jag ger boktips och läser högt.
Se filmerna här 

Information om romska läsambassader 

Bagir Kwiek, Sveriges Läsambassadör

Om bibliotek, läsningens betydelse och romska läsambassader

En hälsning från läsambassadören Bagir Kwiek till Sveriges bibliotek:

Te aven Baxtale. ”Jag önskar er lycka” (gammal romsk hälsningsfras)

Jag har alltid älskat bibliotek och ser dem som en oas av kunskap, en plats där alla är välkomna oavsett ålder, kön eller social status. Biblioteket är en plats där kunskap är tillgänglig för alla. Därför är det en viktig del av vårt demokratiska samhälle och en byggsten för ett jämlikt samhälle som är tillgängligt för alla.

Flera bibliotek har redan ansökt om att få bli romsk läsambassad, tack till er.

Jag ser fram emot att fler vill delta, då detta är ett viktigt steg för bibliotek. Inte endast för att uppfylla bibliotekens uppdrag kring att synliggöra minoriteter i Sverige. Det är även en symboliskt viktig handling för att visa att romer och övriga minoriteter i Sverige är en del av vårt lands historia.

Nationella minoriteter förtjänar och är en självklar del av våra mest demokratiska institutioner – nämligen biblioteken.

Fördomar bygger ofta på okunskap och det enda sättet att bekämpa fördomar är med kunskap. Därför är biblioteken en så otroligt viktig del i kampen mot den fördom som kallas antiziganism och varit en del av vår svenska historia i över 500 år.

Jag är oerhört stolt och glad över att vi tillsammans tar detta första steg för att lyfta en av våra mest utsatta svenska minoriteter och för att ni förstår vikten av att göra oss synliga, genom att ansöka om att få bli en romsk läsambassad.

I december kommer vi att utse de bibliotek som kommer att få besök av mig inom en snar framtid. Jag vill personligen tacka er som vill vara en romsk läsambassad. Jag ser fram emot att få lyfta bibliotek som skinande exempel i vårt fantastiska land.

Till dess önskar jag er Zor baxt thaj sastipen, ”styrka, lycka och hälsa” (gammal romsk avskedsfras).
Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör

I denna film kan man höra Bagir Kwiek berätta om bibliotek och läsningens betydelse, om romernas historia och hur han som barn upptäckte biblioteket i Bergsjön. Filmen är inspelad just på Bergsjöns bibliotek i Göteborg.
Se syntolkad version

* * *

Hur man ansöker om att bli romsk läsambassad

På Kulturrådets webbsida finns ett formulär för bibliotek att fylla för att bli romsk läsambassad. Sista ansökningsdatum är 30 november.
Läs mer och ansök här

Fler tips på vad ni som bibliotek kan göra:

    • Se över er litteratur kring nationella minoriteter och på nationella minoritetsspråk. Vad saknas? Finns det titlar som är föråldrade och behöver gallras? Katalogen för litteratur på nationella minoritetsspråk kan ge tips och vara en inköpsvägledning.
      Läs, ladda ner och beställ katalogen här 
    • Komplettera ert digitala utbud med resurser som finns på nationella minoritetsspråk,
      Besök UR Play 
    • Fundera kring hur ni skyltar och uppmärksammar nationella minoriteter och minoriteten romer. Förutom Internationella Roma dagen  8 april firas flera högtider och helgon under året, läs mer här:
      Läs mer om romska högtider
    • Öka er kunskap om nationella minoriteter/minoriteten romer. Kunskap ger förståelse, insikter och bekräftelse åt var och en. Visste du till exempel att rom betyder människa?
      Här finns tips som kan underlätta i arbetet och Länkbank med olika kunskapskällor inom området
      • Sist men inte minst, ta reda på mer kring vilka föreningar och kontakter till nationella minoriteter och romer som finns i er kommun eller stadsdel och som ni eventuellt kan samarbeta med. Kanske kan ni göra gemensamma program och aktiviteter?

Sommarhälsning

Här kommer en sommarhälsning och tillbakablick från läsambassadören Bagir Kwiek och Cecilia Brisander, handläggare på Kulturrådet, om de sex första månaderna sedan Bagir utsågs till läsambassadör. Nästa blogginlägg från Bagir publiceras i slutet av juli. 

Hej,
Här kommer en hälsning och information från Kulturrådet angående läsambassadören och nationella minoriteters litteratur.

Den 12 december utsågs Bagir Kwiek till läsambassadör 2020-2021. Uppmärksamheten kring utnämnandet blev stort och Bagir har medverkat i diverse artiklar, radioprogram och TV. Innan Covid-19 hann han även göra några framträdande men grund av pandemin har vårens arrangemang ställts in eller skjutits upp.

Bagir Kwiek:
– Jag bloggar regelbundet bland annat om romska förebilder. På gång är även att uppmuntra till att ta tillvara på äldre romers berättelser och att inspirera till eget berättande. En vägledning med tips och inspiration håller på att tas fram liksom filmer.

– Under våren bjöd jag in svenska folkbibliotek till att bli romska läsambassader. Jag drömmer om bibliotek där minoriteten romer syns, hörs och känner sig trygga. Syftet är att bibliotek ska utveckla sin verksamhet kring minoriteten romer och nationella minoriteter.

På webbsidan för romska läsambassadörer kommer det i augusti finnas ett formulär att fylla i där bibliotek kan dela med sig av hur det arbetar. Alla bibliotek som deltar får ett diplom och ett par bibliotek blir utvalda till att få besök av läsambassadören under 2021.

Katalogen för litteratur på nationella minoritetsspråk med urval av litteratur framtagen av Umeå stadsbibliotek går fortfarande att fritt beställa. Tillhörande affisch i A4 och A3 är fri att användas.
Läs mer om och beställ katalogen på Kulturrådets webb.

Inbjudan till bibliotek om att bli romsk läsambassad!

I tider som dessa känns det ännu angelägnare att vi känner oss som en helhet. Vi har gått igenom flera kriser som hotat vår existens, men vi har klarat det och vi finns fortfarande här och känner oss nu mer än någonsin som en del av något ännu större. Det är i tunga tider ord som solidaritet och gemenskap blir ord för överlevnad och de har aldrig blivit sannare än just nu.

För romerna har det alltid funnits ett ord som har gett oss trygghet under tider av svåra prövningar: detta ord är ”partcha” och betyder ”en del av”. Det innebär att man delar med sig av allt man har till varandra på ett jämlikt sätt. Ålder eller social status har ingen betydelse, det är så man kan se till att alla klarar sig.

Information och kunskap ingår i vår ”partcha”. Den ser bortom individen och ser till att alla i kollektivet har lika förutsättningar. Det romska sättet att se på världen har alltid varit att först se efter kollektivets välmående och till sist på sig själv och sina behov.

Detta är en del av oss och vår kultur som hållit oss levande genom svåra tider och som blivit högaktuell under den svåra tid som vi alla går igenom nu. Detta är en tid för solidaritet, en tid då ”partcha” är ett av det viktigaste orden vi kan använda oss av.

Att bibliotek visar intresse om att få bli en romsk läsambassad är att visa solidaritet, det är att visa tro på framtiden. Lagen är ett instrument som vi behöver för att se till att samhället fungerar men medmänsklighet är något som ser till att världen fungerar!

Bara tillsammans kan vi bygga ett samhälle som är jämlikt för all. Och det finns ingen bättre plats att börja bygga än på våra bibliotek, som är demokratins och kunskapens fristad. Där ”partcha” är en verklighet och där alla är välkomna.

Bibliotek är och kan vara en sådan plats. Tillgång till litteratur kan betyda så mycket för att vidga horisonter och för ökad medmänsklighet. Hur bibliotek kan utveckla sin verksamhet kring nationella minoriteter/minoriteten romer finns beskrivet på Kulturrådets webbsida om romska läsambassader.

I juni, 2020 kommer det att vara möjligt att ansöka om att bli en romsk läsambassad.

Jag lämnar er med den gamla romska hälsningsfrasen  ”Zor, baxt thaj sastipen”. Jag önskar er (styrka, lycka och hälsan).

Bagir Kwiek


Här nedan kan ni se tips och en del lagar som kan underlätta för bibliotek när det gäller nationella minoriteter. Tipsen kommer från rapporten Många sätt att vara människa på, utgiven av Regionbibliotek Stockholm. 

När det gäller nationella minoriteter och urfolket samer är det inte så enkelt att få kännedom om de lokala förhållandena, slås det fast i rapporten.

”Det gäller att arbeta proaktivt och att ödmjukt använda de möjligheter som finns”.

Några grundläggande frågor för bibliotek att ställa är:

  • Är kommunen förvaltningsområde eller ej? Om JA finns det i så fall en minoritetssamordnare?
  • Vilka kommunala och regionala insatser görs kring dessa områden?
  • Finns det befintliga samråd i kommunen?
  • Finns det föreningar för minoritetsgrupperna?
  • Gör studieförbund och kulturaktörer aktiviteter för minoritetsgrupperna?

Att arbeta proaktivt med att komma i kontakt med organisationer, föreningar och personer kan handla om att uppmärksamma högtidsdagar, arrangera program, göra skyltningar och exponera medier samt att bjuda in till dialog med de som identifierar sig som en nationell minoritet. Det handlar om att på olika sätt och nivåer få kontakt med målgrupperna och de individer om identifierar sig som en nationell minoritet och visa på bibliotekens möjligheter, menar man i rapporten.

Bibliotekens arbeten med nationella minoriteter handlar framförallt om bidra till att öka kunskapen och förståelsen om nationella minoriteterna, tillgängliggöra medier, teknik och programverksamhet på minoritetsspråken i samråd med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter samt till att bidra till revitalisering av språken och kulturerna framförallt för barn och unga.

Ett angeläget område för alla bibliotek är att bidra till att öka kunskapen om nationella minoriteter. Det finns en mängd sätt som bibliotek kan göra detta på, som exempel i rapporten ges:

  • Klargör vem/vilka på biblioteket som arbetar med nationella minoriteter.
  • Se över vad som står i biblioteksplanen och andra styrdokument om nationella minoriteter.
  • Kartlägg lokalsamhället kring nationella minoriteter. Finns det lokala föreningar, minoritetssamordnare och elever som får undervisning i minoritetsspråk?
  • Genomför interna kunskapshöjande insatser. Alla biblioteksmedarbetare behöver grundläggande kunskaper om nationella minoriteter, till exempel lagen om nationella minoriteter och språklagen.
  • Formulera uppdrag och mål för området.
  • Uppmärksamma nationella minoriteters högtidsdagar i såväl fysiska som digitala rum.
  • Fundera över hur ni kan lyfta fram nationella minoriteter på bibliotekets webbsida och i biblioteksrummet.
  • Inventera bibliotekets fysiska och digitala resurser om nationella minoriteter.
  • Ha koll på om det behövs fler medier på minoritetsspråken och tänk igenom val av placering.
  • Belys hur dessa områden kan bli en del av de aktiviteter och program som redan genomförs på biblioteket.
  • Ha alltid fokus på att insatser ska göras tillsammans med de som identifierar sig som nationell minoritet.