Kategori: Okategoriserade

Johan Anderblad, känd från barnprogrammet Bolibompa, utsågs till Sveriges nya läsambassadör i september 2017, i samband med Bok och Bibliotek i Göteborg. Han är den fjärde läsambassadören i ordningen och arbetar för att ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå litteraturen.

Om du är nyfiken på vad läsambassadören gör ska du följa honom på Instagram, @lasambassadoren

https://www.instagram.com/lasambassadoren/

Eftersom Johan Anderblad främst kommer att använda Instagram som kanal för att berätta om sitt arbete kommer den här bloggen inte att uppdateras regelbundet. Istället kommer den att fungera som ett arkiv för inlägg och avsnitt av podden Läs för livet som den tidigare läsambassadören Ann-Marie Körling gjorde under sin tid som läsambassadör 2015-17.

På Kulturrådets webbplats kan du läsa mer om Läsambassadören.

Två läsår!

Det har varit en sann glädje och en stor ära att vara läsambassadör. Jag har mött så många människor, samtalat med många, många om hur underbart det är att läsa och med andra som inte tycker det är så kul att läsa. Ofta är det ett hinder i vägen för läsintresset där andra tycker det är den lättaste saken i världen att hitta en bok och sluka innehållet med hunger och nyfikenhet.

Och nu är han här: Johan Anderblad

Då jag avtackades i på Ung Scen på bokmässan kändes det fint att avsluta läsambassadörsarbetet och låta den nya ta vid. Och nu är han här Johan Anderblad. Det ska bli ett sant nöje att följa hans tankar om det läsfrämjande arbetet och hur han förverkligar uppdraget. Jag vet att han kommer att hitta på nya sätt och vara på andra platser och se på frågorna med andra svar. Och det är så det ska vara. Vi ska vända och vrida på våra läsfrämjande uppdrag, tänka nytt och verka på nya sätt. Jag tror och tänker att jag kommer att lära mig mycket av läsambassadör Johan Anderblad.

I slutet av november hade jag äran att föreläsa i Bangkok, i Svenska ambassadens  Bangkoks regi i samarbete med Nanmee books Bangkok. Rubriken på anförandet och mina två timmars föredrag var ”The Success Story of Reading Promotion in Sweden”. Det visar sig att Sverige ligger i framkant rörande läsfrämjande insatser.

Det finns många insatser som förverkligar läsfrämjandet i Sverige;

• Lässtart
• Barn- och ungdomsbokskatalogen 2016/2017 samt 2017/2018
• ALMA Astrid Lindgren Memorial Award
• Svenska barnboksinstitutet och se gärna deras 17 skäl för barnboken
• Bokförlagen och barn-och ungdomsboksutgivningen
• Läsrörelsen: Böckerna sprids i mängder
• Läsambassadören
• Paus. Idrottsrörelsens läsfrämjande arbete
• Läs för oss pappa
• Lilla och Stora bokbryggan, Karlstad
• Eskilstuna lässatsning
• Hortlax pappor läser
• Opsis Kalopsis
• Rum för barn
• och många, många fler – många, många fler …

Jag tänker på bibliotekarien som skjutsade mig i sin lilla bil. Jag tror hon sa ”roligt” femton gånger under samtalet om hur man skapar läslust och läsintresse. En läsfrämjare var hon. Jag tänker på mamman som blivit utbildad av förskolans läsengagemang, som fått tillbaka en bit av läsintresset genom engagerade pedagoger i förskolan. Läsintresset sprider sig från en person till en annan. Jag vill också gärna lyfta fram den lilla åttaåring som lärde sig läsa genom att syster, då 9 år, lärde henne. Idag har den lilla åttaåringen utbildat några andra barn i att läsa och att bli intresserad av böcker. På frågan hur det gick till svarade åttaåringen:

– Vi leker bara att vi lär oss. Vi är inte rädda för att inte kunna. Vi läser och det viktiga är att man känner sig glad för det man läser. Vi leker att vi läser.

Jag tackar för mig. Och så fortsätter vi alla att verka för läsfrämjande där vi är.

Hej HOPP!

Anne-Marie

I Kulturrådets kunskapsöversikt Med läsning som mål, 2015 (finns också på engelska) beskrivs hur högläsningen kan användas i disciplinerande syfte. Det betyder att man uppfostrar med boken.

Det kan handla om att man ska lära sig att vara stilla och lyssna och kanske somna till boken. Om man stör för mycket får man inte delta i högläsningen.  Små barn som lyssnar vill också prata och berätta. Det boken berättar kittlar deras hjärnor. De vill också ha ett ord med i laget. Ofta spritter det till i deras berättande kroppar och man kan se att de är engagerade. Inte alltid till högläsarens lycka. Högläsaren kan tyckas bli avbruten och se aktiviteten som ett hot mot tystnaden och bokens berättelse. Ibland får den som inte kan sitta still och lyssna med stängd mun flytta ut i ett annat rum. Boken förblir en hemlighet och pärmarna stängs för den som lyssnat. Barn som ofta upplever att de ska uppföra sig på ett speciellt sätt och som inte klarar av det lär sig att boken inte är för dem.

Det handlade om att skapa positiva möten med både undervisningens innehåll och i synnerhet bokens berättelse. Barn som lyssnar spritter till och vill berätta. Boken gör det med lyssnaren. Vi vuxna tänker i det tysta och inom oss men barn tänker genom att prata. Det handlar också om pedagogens lyhördhet och anpassning och att ladda mötet med böckerna på ett positivt sätt och avsluta läsningen då det är som roligast och mest spännande. Ibland fungerar högläsningen för några minuter, njut av dessa minuter, och avsluta med ett härligt samtal om det böckerna inspirerade till.

Barn har språket i kroppen. De visar att de vill berätta. Därför handlar mötet med boken att oavbrutet se till att alla får uppleva mötet positivt. Över tid lär sig pedagoger och barn att mötas i samtalen och då har vi fått en gemensam utgångspunkt för en utvidgad berättelse. Den där vi tänker, kommunicerar och lär. Mina erfarenheter är att jag läser så länge det fungerar och avslutar då jag inte äventyrar att min läsglädje avslutas med att jag smäller igen boken och riktar mina ilskna blickar mot de som störde. På sikt kan jag läsa längre och längre stycken och bjuda in eleverna att smaka på ord, uttala meningar och diskutera lösningar eller annat som de upptäckt och vill berätta om.

Alla möten med böcker ska präglas av nyfikenhet och verka så att varje barn får uppleva att boken är för dem. Det handlar om att tidigt få upplevelser av att gemenskapen med boken, högläsningen, samtalen är något som är för alla.

Återigen; läs Med läsning som mål och diskutera den livligt i de pedagogiska sammanhangen, i läsecirklar och där vi ser rubriken som en mening och ett innehåll. För alla!