En liten kille förstod att jag frågade om böcker som barn tyckte om att läsa och kom fram med boken ”Knacka på” och sa:
– Den du köpa, ok?
Han hade hört mig fråga hans lite äldre bror om samma sak. Brodern gav mig boktipset att läsa ”Hålet” för ”då skulle jag få mycket att tänka på”.
Under alla mina år som lärare har jag intervjuat mina elever om vad de läser, hur de läser och hur de gör för att få tag i det de vill läsa men också vad som gör att de inte läser och varför. Jag har lagt vinn om att visa intresse för vad de läser och inte sätta mig till doms över att de läser det de läser. Ibland har det kliat och ivern att övertyga om den och den boken men jag valde att lägga min iver på att faktiskt läsa högt ur det jag vill att de ska få upp ögonen för. Det genererade i ”90 sekunders högläsning”, dvs att jag flera gånger om dagen läste korta stycken ur böcker för att visa på den mångfald som fanns och för att eleverna skulle få ögonen för vad de själva skulle vilja läsa. Varje dag hade jag med mig en boktrave in i klassrummet. Det genererade intresse för vad som berättades samtidigt som jag kunde sprida författares olika verk till fler.
Barn har rätt att få berätta om det de redan gör. Jag sällar mig till det DN´s Lotta Olsson skriver i Dagens Nyheter om att man måste utgå ifrån vad barn faktiskt läser och samla information om hur deras läsning ser ut. Att tala om att barn ska läsa utan att se över vad de läser är att kliva över ett väsentligt led. Barn läser om de kan och vi ska undersöka vad som intresserar dem. Frågor om läsning tenderar att recensera barns läsning där den inte duger och att den antingen är för lätt eller för svår. Vi bör rikta vår nyfikenhet mot vad det är barn läser och varför de läser det de läser och även när de inte längre tycker om att läsa och lyssna till varför det blev så. I skolan värderas boken alldeles för snabbt med att vara för lätt eller för svår och berättar då mer om läsarens förmåga och inte om läsarens intresse.
Redan under mitt första år som lärare bestämde jag mig för att följa elevernas läsning och började anteckna deras val av böcker och intervjua dem om berättelsens innehåll. I stort sett förde jag återkommande samtal med varje elev och noterade deras läsutveckling och säkerställde att de var fortsatt knutna till lusten att läsa.
Här nedan är några axplock av böcker mina elever läste under det första året jag hade dem, en helt ny klass för mig, där jag såg till att säkerställa egen tid att läsa och utifrån egna val av vad att läsa. De böcker jag noterade var också de böcker kring vilka jag och eleven samtalade. Samtalen var individuella och syftade till att lyssna till hur eleven läste och vad berättelsen handlade om och hur eleven tänkte kring det lästa. Samtalen tog ungefär en halvtimme, ibland längre, och var inriktade att verka för samtalet. Mitt mål var att stärka elevernas möte med litteraturen och etablera dagliga läsvanor vilket gjordes möjligt genom att eleverna fick rikligt med tid att läsa på.
Så här såg mina anteckningar ut, här syns några elever och ett urval av deras val av böcker. Detta är alltså de individuella samtalen och de böcker om vilka vi samtalade. Eleverna skrev egna boklistor där de förde upp alla texter de läste; också tidningsartiklar, KP, kursböcker, skönlitteratur och dikter, dvs allt de läste. Detta för att skapa överblick men också gemenskap. Det man vet något om kan man utgå ifrån. De gemensamma samtalen om elevernas böcker syns inte heller här.
ELEV x årkurs 4
- 30/9-2008 – Sju timmar till midnatt av Michael Ende
- 24/10-2008 – Pirr i magen och klump i halsen av Thor
- Under samma vecka; Ottesen; Drakherren och Sagan om Sigurd
- 4/12-2008 – Lydias hemlighet av Finn Zetterholm
- 14/1-2009 – Ivos äventyr av Kerstin G Larsson
- 28/1-2009 – Miljonären Mårtensson av Viveca Sundvall
- 17/3-2009 – Testamentet av Laura Trenter
- 24/3-2009 – Det gnistrande svärdet av Börje Isaksson
- 27/4-2009 – Kemi direkt (eleven läser boken efter att jag högläst den och läser ur den i omgångar under vårterminen, läser ut den i början av juni)
- 5/5-2009 – Det gyllene drakhuvudet av Börje Isaksson
ELEV x, årskurs 4
- 10/11-2008 – Sagan om Sigurd av Ottesen
- 28/11-2008 – Den försvunna hästen av Pia Hagmar
- 15/12-2008 Under en veckas tid flera böcker- Drakherren/Sagan om Sigurd/Adam och Eva/Mette avslutningsfest/Djävulspelet
- 12/1-2009 – Fröken Europa av Kerstin Gavander
- 14/1-2009 – Här är en liten gris av Ulf Nilsson
- 29/1-2009 – Legenden om Sally Jones av Wegelius
- Under lovet har eleven läst: Najaden sång/Kittyböcker/Den osynliga/Eddie och Maxon Jackson, kommentarer av föräldrarna
- 17/3-2009 – Skarpa silverklon och Kattpiraterna av Stilton
- 19/3-2009 – Olycksfågeln av Camilla Läckberg
- 24/4-2009 – Fotografen samt hela serien om Enya
- 5/5-2009 – Den utvalda av Ryp
- 19/5-2009 – Miljömonster och planetplundrarna av Ryp
- 12/6-2009 – Fem söker en skatt av Enid Blyton
- 13/6-2009 – Stockholm med öppna ögon av Tomas Halling
ELEV x, årskurs 4
- 30/9-2008 – Flores och Blanzefor av Ulf Sindt
- 3/10-2008 – Kalla kårar
- 21/10-2008 – Sju timmar till midnatt av M. Ende
- 23/10-2008 – Lilla syster kanin av Ulf Nilsson och Eva Eriksson
- 14/11-2008 – Lillebror och Nalle av Weislander
- 15/11-2008 – Jag ska bli rektor när jag blir stor – Frippe Nilsson
- 3/12-2008 – När Hitler stal den skära kaninen av Kerr
- Under veckan också Legenden om Sally Jones av Wegelius samt Kattbreven av Elsie Johansson
- 5/12-2008 – Läser om Legenden om Sally Jones
- 28/1-2009 – Harry Potter och den vises sten (pratar om boken med A-M flera gånger under läsningen).
- 18/2-2009 – Läser flera böcker om Harry Potter – nu Harry Potter och den flammande bägaren
- 15/4-2009 – Läser böcker på engelska ex Little red hen
- Fortsätter med Harry Potter …
ELEV x, årskurs 4
- Under september 2008: Karl Gran ensam hemma av Ollars, G samt Tzatiski och kärleken
- 24/10-2008 – Drakherren av Ottesen
- 19/11-2008 – High school musical av Hapka
- 5/12-2008 – läser två böcker på spanska La princas y la arveja och La nina de los cerillos
- 29/1-2009 – Julias bok av Gunilla Dahlbäck
- 9/2-2009 – En faktabok om Argentina
- 20/2-2009 – Tjejtjusaren Sune
- 17/3-2009 – Fredda 10 år av Dahlbäck samt Anna Larssons hemliga dagbok.
- 24/3-2009 – Seines skatt av Moni Nilsson-Brännström
- 5/5-2009 – Läser folksagor bland annat Kejsarens nya kläder
Jag antecknade dagligen det som rörde elevernas läsintresse och hur deras läsning utvecklades. Några exempel på dessa anteckningar ser du här:
x läste för sitt fadderbarn, jag satt med och lyssnade och fick uppleva hur x läsning också lockade andra elever att lyssna. Det var en fin stund med böckerna och x och jag samtalade om hur x lyckades fånga läsarna och vad x tror att det berodde på.
En annan notering löd:
x berättar att x läser textremsorna på filmer och tv och att x ofta hinner läsa hela textremsorna. X har diskuterat Charlie and the Choclate factory med mig. Att läsa på engelska intresserar denna elev och x tycker om språket, gillar att upptäcka ord och vågar pröva att uttala dem när jag frågar.
Ytterligare en annan notering om en elevs läsförmåga
Faddrarna skrattar när x läser högt för dem. X bjuder hela tiden in faddrarna i boken och efteråt samtalar vi om hur man får de yngre att intressera sig för det man läser. x kommenterar den egna läsningen med att det är mycket man lär sig av det man läser och när jag frågar om vad berättar eleven om bokens innehåll. X sms:ar också boktips till mig. När eleven läser är eleven djupt inne i boken och kan oftast inte sluta att läsa. Tar med sig boken ut på rasten.
Jag förde anteckningar varje dag. Om hur eleverna läste matematiktexter, förstod texterna i historieboken, om hur de läste och hur de löste sin läsning. Jag ville lära mig om det vi gjorde dagligen. När man antecknar upptäcker man mönster och dessa är intressanta att studera. Anteckningarna var och är avsedda att stötta undervisningens utveckling och undersöka vad barn läser när de får välja att läsa. Högläsningen handlar om att få kontakt med litteratur och vad den har att ge när man ger ut den men inte kräver att eleverna ska prestera något av den. Samtalen om vad böckerna har handlat om har lett vidare till den egna viljan att läsa.
Vägen till den självständiga läsningen har gått via högläsningen. Och eleverna fick också skriva om sin läsning. Här om den engelska läsningen, årskurs fyra:
– Jag tyckte att det gick bra när jag läste. Jag rättade mig själv när jag inte förstod vad det var jag läste och gick tillbaka och läste om. Jag känner mig nöjd med min läsning och att det gick så bra att läsa.
Av
Anne-Marie Körling