Vad är läsfrämjande?

Läsfrämjande innebär att:

  • göra läsare av läskunniga
  • öppna vägar till litteraturen för den som inte läser
  • öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika former för läsare i alla åldrar
  • ge fler möjligheter till konstnärlig upplevelse genom litteratur
  • ta bort hinder för läsning, bredda repertoar och stärka läsarens självtillit och läsidentitet

Läs mer genom att ladda ned ”Med läsning som mål” Om metoder och forskning på det läsfrämjande området, Kulturrådets skriftserie 2015:3. 

Medlyssnare

Pendeltåget. Stationen. Regnet. Minuterna. Väskan. Språnget. Så kommer tåget. Dörrarna öppnas. Skakar av regndropparna. Ser på klockan. Känner väskans tyngd. Trängseln för en plats.

Slår mig ned. På sätet mitt emot sitter en förälder. Intill en liten kille. Han ser ut  genom fönstren. En lyssnande blick. Han ser berättelsen. Munnen gapar stort. På pendeltåget gör de en annan resa. Delar en berättelse om en annan värld där högläsaren är reseledaren och lyssnaren medresenär.

Också jag lyssnar. En medlyssnare blir jag. Bruset, sekunderna, språnget. Det blir stilla. Nuet och närvaron. Jag reser en station för långt.

Av Anne-Marie Körling

”Man kommer väldigt nära varandra”

Lyssna till Alice Bah-Kuhnke, Kultur- och demokratiminister, samtala om läsning och demokrati. Vi talar högläsning, bibliotek och närheten till böckerna och den som läser ur dem. Avslutningsvis kan vi lyssna till när Alice Bah-Kuhnke läser ett stycke ur dikt ”Fantasin” av Bruno K. Öijer. Den är hämtad ur diktsamlingen ”Och natten viskade Annabel Lee” som utkom 2014 på Wahlström och Widstrand förlag.

Av Anne-Marie Körling.

 

Genom en läsare in i boken!

Anne-Marie Körling - läsa ihop

De två har boken mellan sig. De delar den. Författarens ord hörs i högläsarens röst. Det är samma innehåll i det författaren berättar varje gång författaren berättar. Orden är nedtecknade. Mammans högläsarröst en annan än mammans vanliga. Hastigheten är också en annan. Talspråkets flöde följer skriftspråkets takt.

Barnet håller sin hand på boken. Mamman likaså. Ett fyraårings pekfinger  på något i illustrationen. Se där! En liten fågel som gör si och så. Fågeln får en egen bildberättelse. Barnet frågar, pekar och upptäcker. Bilderna och texten samtalar med varandra. In i det samtalet deltar barnet. Illustrationerna berättar både själv och tillsammans med de nedskrivna orden.

Jag sitter vid bordet. Också jag lyssnar. Det var tur för annars hade jag inte fått kaffe, saga och gemenskap.

Av Anne-Marie Körling.