Litteraturen övar oss i fantasin

En liten kille i en av de klasser jag undervisade fick upptäcka böckerna. Med gott om tid att läsa kom läsandet att bli både roligt och efterlängtat. Han började dagen med att fråga:

– Får jag läsa idag?

Då jag frågade honom vad läsandet betydde för honom svarade han kort:

– Jag får självfantasi.

Jag hade en spalt i Svensklärartidningen som hette Körling frågar. I ett av Svensklärartidningens nummer (Nr 3, 2013) frågade jag professor Magnus Persson om vad som menas med kritisk läsning och vad en bra bok är för något. Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, verksam vid Malmö Högskola. Så här löd en av mina många frågor:

Jag fick ordförråd, kreativitet och syn på människor och platser jag inte träffat eller varit på. Min läsning var min egen och jag var egen då jag läste. För min del handlade det inte om att vara god utan att vara själv. Men vad var det som hände då jag gröt och skrattade? Var det inte empati och medkänslor?

Professor Magnus Persson svarade:

Absolut. I läsningen upprättar vi ett eget rum där det alltid kommer att finnas en liten rest som är vår egen och som välmenande pedagoger aldrig kommer att komma åt. Det är en egenskap hos litteraturen vi skall värna. Läsningen kan träna empatin och medkänslan men det finns inga garantier för att vi blir mer empatiska när vi slagit igen bokpärmarna eller släckt datorn. Litteraturen övar framför allt fantasin, en av våra viktigaste och mest underskattade muskler.

Japp!

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

 

 

Att läsa av egen inre motivation

Här är ett utdrag ur en artikel publicerad i Svensklärarföreningens tidning:

”Viktigt med inre motivation

Inom läsforskningen liksom i pedagogiska sammanhang överhuvudtaget skiljer man ibland mellan inre och yttre motivation. Inre motivation innebär att man motiveras av något för dess egen skull. Yttre motiva- tion innebär att man engagerar sig i något på grund av utifrån formulerade värden el- ler krav. När elever läser för att leva upp till en lärares eller en förälders förväntningar är det fråga om yttre motivation, liksom att läsa för att få goda betyg, belönas eller vin- na priser. Både inre och yttre motivation har betydelse för ungas läsutveckling. Det finns dock indikationer på att elever som främst läser för de yttre resultat läsningen förväntas ge, får ut mindre av sin läsning. Belägg finns också för att läsare som motiveras av yttre faktorer är mer benägna att läsa ytligt än läsare med inre motivation.”

Jonas Andersson

Jonas Andersson är fil dr i litteraturvetenskap, aktuell med boken Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området, skriven på uppdrag av Kulturrådet.

Läs artikeln i helhet här! 

Läs ”Med läsning som mål” som finns att ladda ned här.